heddaeriksson

Finns inte så mycket att säga, han är död. För er det kanske bara var en katt men för mig var han så mycket mer. Jag hade honom liksom i 7 år och nu är han död, bara sådär.. helt otroligt! Han var ju speciell, han va hel vit och hade två tummar. Riktigt fin var han. Jag sitter och säger det om och om igen, "- Han är död" "-Jag kommer aldrig mer få se honom, klappa på honom, känna hans närvaro". Förstår om ni tycker jag är fånig men han betydde verkligen allt för mig och nu är han bort. Hade kunnat gett vad som helst för att ha han här. För han är ett stor minne för mig. Allt som jag har varit med om under det här 7 åren vet han också, han får mig att tänka på dom. För när jag har kommit hem, full, ledsen, sårad, glad, uppspelt, allt så har han legat där med mig hela natten oavsett vad. och det är sånt jag kommer komma ihåg att han fanns där oavsett vad. Och nu vet jag inte vad jag ska ta mig till. den söta katten med två tummar ligger inte i min säng när jag kommer hem längre. den söta katten med två tummar kommer aldrig ligga i min sängen när jag kommer hem, och jag får panik av det, ordet aldrig.

Vet att många av er kommer tycka det här är urlöjligt men fine! han betydde så oerhört mycket för mig, han va min första katt och nu är han borta, föralltid.